Went to war for a lovable feeling, tearing together instinct apart.

 
Hej! 
Vart så dålig på att skriva här på bloggen, ber om ursäkt för det för ungefär 111:e gången. Men de senaste två veckorna så har min andra halva, min fina Andreé varit här. Så har inte haft tid för annat. Nu har han åkt hem och plötsligt så blir man väldigt rastlös. Avsked är alltid jobbigt, men såhär jobbigt trodde jag inte att det skulle bli. När man varit med varandra konstant i 2 veckor så vänjer man sig vid varandras sällskap och det blir en vana, men när det plötsligt försvinner så blir det jättetomt. kommer kännas jobbigt att behöva sova ensam i natt när man haft någon som håller om och som funnits breve en i över 2 veckor. Jaja sånt är livet, bara att blicka framåt och se fram emot nästa gång vi kommer ses, vilket antagligen kommer bli nästa helg, annars kommer jag troligtvis få "Andreé abstinens"! haha. för att sammanfatta dessa två veckor, var har vi gjort egentligen? Först och främst firat min 18-års dag vilket innebar utgång. Vi har även fiskat krabbor, badat i havet och varit vid stranden, vart i varberg, vart ute och ätit, åkt på små utflykter, hjälp mormor måla huset, kollat film, myst, spelat en massa minigolf och bara varit, njutit av varandras sällskap helt enkelt. Dessa 2 veckor har varit två utav de bästa veckorna i hela mitt liv. Jag älskar honom, och jag önskar honom verkligen allt vackert för han är verkligen det bästa som jag vet. 
 
Här kommer lite bilder! 

Varbergs fästning 
Varberg
väröbacka 
borrås skåra 
Världens finaste Andreé.


Hej så länge! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0